Nobel i Rinkeby och Tensta 2022

Foto: Ulrica Zwenger

Den 12 december besökte Annie Ernaux, Nobelpristagare i litteratur, Rinkeby bibliotek, vilket avslutades arbetet med Nobel i Rinkeby och Tensta 2022.
– Hon verkar vara en engagerad person som lyssnar noga, speciellt på unga människor, sa en av de medverkande eleverna efteråt.

Sammanlagt har 93 barn och ungdomar från tre skolor i Rinkeby och Tensta arbetat med Nobelpriset, Alfred Nobels liv och Annie Ernaux verk under hösten. Under ledning av författarna och projektledarna Annelie Drewsen och Gunilla Lundgren och i samarbete med lärare, bibliotekarier, en fotograf, en skådespelare och en tecknare har eleverna uttryckt sig i ord, bild, form och på scen.

Eleverna är mellan elva och femton år och presenterade själva sitt arbete på svenska och franska inför Annie Ernaux och omkring 120 inbjudna gäster. Deras arbete har sammanställts i ett tryckt Nobelhäfte, som också går att läsa på www.nobelirinkeby.se. Där finns även en blogg där höstens arbete har dokumenterats.

Nobel i Rinkeby och Tensta 2022 genomfördes av Annelie Drewsen och Gunilla Lundgren i samarbete med Enbacksskolan i Tensta, Askebyskolan i Rinkeby, Knutbyskolan i Rinkeby, Rinkeby bibliotek, Stockholms stadsbibliotek, Nobel Prize Museum, föreningen Textpiloterna, Svenska Akademien, Lotta Silfverhielm, Ulrica Zwenger samt med stöd av Gålöstiftelsen och Stockholms stad.

Föreningen Textpiloterna har varit samarbetspartner för Nobel i Rinkeby och Tensta sedan 2020. Vi är glada över att vi har beviljats stöd från Gålöstiftelsen även för 2023 års genomförande av Nobel i Rinkeby och Tensta.

Dialogmöte om läsfrämjande

Den 13 oktober 2022 deltog Textpiloterna på ett dialogmöte hos Kulturrådet om samverkan kring läsfrämjande insatser för barn och unga.

Vi lyfte bland annat det lokala perspektivet samt vikten av att sätta barns och ungas egen läsning och kompetens i fokus, utifrån våra erfarenheter av att driva läsfrämjarpriset Läsplogen och arbetet med Nobel i Rinkeby och Tensta. Vår senaste inspirationsrapport om Läsplogen, Läsfrämjande utan vuxengissande, skickades också in.

Några av Textpiloternas synpunkter var:

  • Inkludera barn och unga i det läsfrämjande arbetet. Lyssna på och lär av dem som redan läser.
  • Satsa på små saker som fungerar i längden! Stora kampanjer är inte fel, men stabila och långsiktiga insatser på lokal nivå är viktigare.
  • Att arbete läsfrämjande för yngre elever är lätt. Vi behöver satsa mer på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Kunskapsöversikt om läsfrämjande i skolan

Vi efterfrågade även en forskningsbaserad kunskapsöversikt om läsfrämjande i skolan, liknande Med läsning som mål. Det behövs om vi ska komma längre än det eviga bejakandet av allting när det gäller läsfrämjande. Alla slags insatser och jippon tar tid och kräver resurser. Därför måste skolledare, bibliotekarier och lärare få stöd i att avgöra vad som faktiskt ger effekt utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.

Kvalitet i barn- och ungdomslitteratur

Avslutningsvis diskuterades vad ”litteratur av hög kvalitet” innebär, utifrån de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande:

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

Textpiloterna välkomnar en fortsatt diskussion om kvalitet i barn- och ungdomslitteratur, där vi hoppas att även författare, lärare och bibliotekarier kommer att delta.

Mötet var ett av flera dialogmöten och kommer att ingå som underlag när Kulturrådet tar fram en rapport som ska vara klar i början av 2023. Textpiloterna representerades av Annelie Drewsen. 

Läsfrämjande utan vuxengissande

Noor Pasafkand är en av vinnarna av Läsplogen 2022 och intervjuas i rapporten ”Läsfrämjande utan vuxengissande”. Foto: Annelie Drewsen

I en ny rapport presenteras barns och ungas eget läsfrämjande i tävlingen Läsplogen.
– Jag blir mer intresserad när det är klasskompisar som berättar om en bok. När lärarna berättar blir det långtråkigt, säger Noor Pasafkand, en av vinnarna av Läsplogen 2022.

Läsplogen är ett läsfrämjarpris för elever på Tenstas kommunala grundskolor och delas ut av föreningen Textpiloterna. Syftet är att uppmuntra elever att använda sin kreativitet för att bidra till ett läsande Tensta. För andra året publiceras även en rapport med erfarenheter och idéer från årets tävling. Rapporten riktar sig till alla som arbetar med barn, unga och läsning och är skriven av Annelie Drewsen, journalist och sekreterare i föreningen Textpiloterna.

Ur rapporten:

  • Därför ska barn och unga läsfrämja
  • Intervjuer med deltagare, vinnare och vuxna
  • Linn Ibrahim: ”Jag ville göra sexåringarna lika bra som jag på att läsa”
  • Noor Pasafkand: ”Jag ville vara med i en tävling och utmana mig själv”
  • Fler läsfrämjande idéer
Bengt-Erik Engholm delar ut presentpåse och diplom till en av deltagarna i Läsplogen 2022.
Foto: Annelie Drewsen

I rapporten medverkar även föräldern och läraren Sora Adnan och läraren Carolina Öystilä, samt juryledamöterna Bengt-Erik Engholm och Akrem Hashim.

– Det skulle inte förvåna mig om Läsplogen spred sig till andra stadsdelar, andra städer och ut över landet, för det är en alldeles utmärkt och stimulerande form av läsfrämjande, konstaterar Bengt-Erik Engholm.

Läs hela rapporten på: http://www.textpiloterna.se/rapporter/

Om Läsplogen

Läsplogen är ett pris för läsfrämjande i närområdet som kan gå till elever på grundskolor i Tensta. Priset delas ut av den ideella föreningen Textpiloterna åren 2021–2025. Syftet är att uppmuntra elever att använda sin kreativitet för att bidra till ett läsande Tensta. Prissumman är 5 000 kronor och priset möjliggörs genom en donation. I år har även Kungliga Patriotiska Sällskapet gett ekonomiskt stöd.

Invigning av Tensta bibliotek

När Tensta bibliotek invigdes efter sommarens flytt blev två av vårens Läsplogsvinnare inbjudna att klippa band. Tillsammans med kulturborgarråd, ordförande i stadsdelsnämnden och många Tenstabor mötte Mikal och Yusra journalister från bland annat Dagens Nyheter och Mitti.

https://www.dn.se/sverige/nytt-bibliotek-och-medborgarkontor-oppnat-i-tensta/

https://www.mitti.se/nyheter/har-ar-tenstas-nya-bibliotek/repvhw!CvSUrLLNX8dNLLF2vFyJA/

Vinnarna av Läsplogen 2022 är utsedda

Den 22 april delades läsfrämjarpriset Läsplogen ut för andra året. Priset delades mellan Noor Pasafkand och Aisha Mohamed Abdulkadir på Hjulsta grundskola samt Yusra Imam och Mikal Brhane Okbay på Enbacksskolan.

Läsplogen är ett läsfrämjarpris för elever på Tenstas kommunala grundskolor och delas ut av föreningen Textpiloterna. Syftet är att uppmuntra elever att använda sin kreativitet för att bidra till ett läsande Tensta. I år deltog 75 elever från tre av Tenstas skolor. Juryn bestod av Akrem Hashim, studerande och ordförande i BK Bussenhus, Bengt-Erik Engholm, författare och Katarina Lycken Rüter, representant för Textpiloterna.

Läsplogen gick i år till två bidrag som bygger på att läsande barn sprider sin läsglädje till fler elever på den egna skolan. Båda bidragen har förverkligat en rad olika idéer på ett sätt som kan inspirera både barn och vuxna som också vill bli läsande förebilder i vardagen.

Hjulsta grundskola har Noor Pasafkand och Aisha Mohamed Abdulkadir i årskurs 4 gjort affischer med boktips och budskapet ”Läs en bok – bli klok” samt delat ut bokmärken till elever som hade läst någon av de fyra utvalda böckerna. På eget initiativ har de också läst högt för yngre elever på skolan. De får 1 000 kr vardera.

– Det vinnande bidraget från Hjulsta grundskola visar så fint hur läsfrämjande kan börja med en enda läsares engagemang som sprider sig till många fler, säger Katarina Lycken Rüter, jurymedlem och ordförande i Textpiloterna.

Enbacksskolan har Yusra Imam och Mikal Brhane Okbay i årskurs 5 valt ut böcker för olika årskurser och gjort en egen skyltning i skolbiblioteket. De har även gjort affischer, läst högt för yngre elever på sina lunchraster, tillverkat egna böcker och gjort en tipsrunda. De får 1 500 kr vardera.

– Yusra och Mikal på Enbacksskolan bär på ett engagemang, en vilja och kreativitet som får mig att häpna. Och hur har de hunnit med allt? säger Bengt-Erik Engholm, jurymedlem och författare.

Förutom vinnarnas fina bidrag har 70 elever till varit med i Läsplogen och spridit läsglädje. Alla deltagarna har fått diplom och en kasse med bokpresent och lite annat. Textpiloterna kommer att sammanställa en inspirationsrapport om årets bidrag och publicera på webbplatsen under våren.

Juryns motiveringar:

Noor Pasafkand och Aisha Mohamed Abdulkadir i årskurs 4 på Hjulsta grundskola tilldelas Läsplogen 2022 för ett projekt som visar hur läsfrämjande arbete kan börja i den egna läsupplevelsen, och där uthålligt engagemang och driv skapat intresse hos andra och dragit nya läsare in i bokens värld.

Yusra Imam och Mikal Brhane Okbay i årskurs 5 på Enbacksskolan tilldelas Läsplogen 2022  för ett mycket ambitiöst projekt som tar in många olika aspekter av läsfrämjande – allt från högläsning till tipsrunda, som riktar sig till olika målgrupper med fokus på olika genrer, med interaktivitet, fantasi, och läsning både ute och inne. Juryn tänker på en bläckfisk: ett otroligt klokt djur med många och långa armar som fångar in läsaren i läsningens magi.

Om Läsplogen

Läsplogen är ett pris för läsfrämjande i närområdet som kan gå till elever på grundskolor i Tensta. Priset delas ut av den ideella föreningen Textpiloterna. Syftet är att uppmuntra elever att använda sin kreativitet för att bidra till ett läsande Tensta. Prissumman är 5 000 kronor och priset möjliggörs genom en privat donation. I år har Läsplogen även fått stöd av Kungliga Patriotiska Sällskapet. Läsplogen delas ut 2021–2025. 

Mikal Brhane Okbay och Yusra Imam från Enbacksskolan och vinnare av Läsplogen 2022.
Foto: Annelie Drewsen
Noor Pasafkand och Aisha Mohamed Abdulkadir från Hjulsta grundskola och vinnare av Läsplogen 2022. Foto: Annelie Drewsen

Läs mer:

Författarsamtal: Järva som litterär plats

Författarna Gunilla Lundgren, Seluah Alsaati och Melody Farshin. Foto: Cilla Dalén

Den 9 september 2021 anordnade Textpiloterna i samarbete med Svenska barnboksinstitutet (Sbi) och med stöd från Stockholms stad programmet ”Järva i litteraturen – platsens betydelse i fiktion för barn och ungdomar” på Järva Folkets Park.

Ett tjugotal besökare kom till Studion, framförallt bibliotekarier, lärare och andra litteraturintresserade personer med anknytning till stadsdelarna kring Järvafältet. Efter en smarrig vegetarisk macka från Yalla Rinkeby hälsade Lillemor Torstensson från Sbi och Katarina Lycken Rüter från Textpiloterna alla välkomna.

Goda mackor från Yalla Rinkeby.

Djupdykning i texten och platsen

Maria Nikolajeva inledde med att berätta om de barnlitterära vandningar hon lett i Stockholm under 2020 och 2021, bland annat i Rinkeby.

– När vi läser om platsen får vi också en upplevelse av platsen, inte som om utan på riktigt. Om vi sedan befinner oss på en plats som vi har läst om så aktiveras våra minnen, sa hon.

Upplägget för vandringarna har varit att deltagarna har läst den aktuella boken i förväg.

– Vandringarna är en djupdykning i en text och en plats, sa Maria Nikolajeva.

Strålande sol och lite mingel utanför Studion. Foto: Cilla Dalén.

Tre författare

Sedan blev det dags för kvällens tre författare att kliva fram: Seluah Alsaati som fick debutantpriset Slangbellan för ”Inte din baby”, Melody Farshin som skrivit ”Mizeria” och ”Lowkey” och Gunilla Lundgren som skrivit en rad böcker tillsammans med romska barn i Rinkeby, senast ”Min mamma är en ängel”.

Alla tre har en stark koppling till Järva i sitt skrivande. För Gunilla Lundgren var det Rinkeby som gjorde henne till författare, då hon började skriva tillsammans med romska barn i stadsdelen.

– Alla böcker som vi har gjort i Rinkeby handlar om Rinkeby. Jag försöker göra något som är någon sorts sanning.

Gunilla Lundgren berättade att barnen får använda engångskameror för att ta bilder som sedan ligger till grund för illustrationerna.

– Det är mycket som kan bli fel. Husen, soffan, kopparna. Om man aldrig har varit i Rinkeby kanske man inte ser det, men för barnen som bor där är det viktigt. De kan säga: ”Åh, precis en sådan soffa har min farmor!”

Katarna Lycken Rüter och författarpanelen. Foto: Cilla Dalén.

”Platsen jag älskar mest”

När Seluah Alsaati skrev ”Inte din baby” var platsen också viktigt.

– Vilken är platsen i världen som jag älskar mest? Järva. Jag växte upp i Akalla och har bott i Tensta och jobbat i Rinkeby. Mitt hjärta finns här även om jag nu bor i Skärholmen. Järva är en plats där jag byggt upp mina erfarenheter.

Medan Seluah Alsaatis har valt att namnge specifika platser har Melody Farshin valt att skapa en fiktiv plats som bär många tydliga spår av Järva, men ändå låter läsare från andra områden känna igen sig.

– När jag började skriva ville jag skriva för de som inte har sett sig själva i litteraturen. Mina karaktärer har ingen etnicitet. Alla namn är muslimska, men de namnen finns i hela världen, från Bosnien till Somalia. Man kan se sig själv eller någon i bekantskapskretsen i dem.

På samma sätt ville hon beskriva orten. Det är ett klassiskt miljonprogramsområde, med kännetecken som bänken i centrum och butiker som det kanske inte går så bra för.

– Och alltid en kiosk och en amo.

Språket som plats

Moderatorn Katarina Lycken Rüter frågade om språket också kan vara en plats. Melody Farshin nickade.

– Jag använder mycket slang, men vi har slang i Stockholm som man inte använder i Malmö och Göteborg eller som betyder något annat. Det är så med sociolekter överlag. I Göteborg säger man bamba till matsal och tror att det är helt normalt. Jag har försökt använda ord som finns i hela landet.

Även Seluah Alsaati använder slang i sitt skrivande.

– Min bok utspelar sig i Husby och Rinkeby, så jag har tagit rakt av som jag pratar. Unga som läser säger att det är just språket som gör ett de känner connection. ”Wow, får man skriva det här i gen bok?”

Ungdomar som läser boken i skolan får ibland förklara orden för sin lärare.

– Det blir en rolig grej. Jag vill skriva som jag eller andra pratar och har inte känt att jag behöver skriva finare eller bättre. Det här är jag, sa Seluah Alsaati.

Lillemor Torstensson från Svenska Barnboksinstitutet. Foto: Cilla Dalén

Litteratur som spegel – och fönster?

Att läsarna ska kunna känna igen sig är viktigt för alla tre författare. Melody Farshin berättade att den finaste reaktionen hon har fått är när någon berättar att ”Mizeria” är den första boken de läst.

– Jag har själv inte haft den finaste relationen till litteratur. Den har fått mig att hata mig själv. Jag såg skurken och hedersförtrycket, för det är så muslimer porträtteras. Jag är från Iran och fick läsa ”Inte utan min dotter” i skolan.

– Men kan litteraturen också vara ett fönster mot andra världar? Kan böckerna öppna Järva för de som inte själva har en relation till platsen? frågade Katarina Lycken Rüter.

– Vi är alla nybörjare. När jag gick vandringen med Maria Nikolajeva såg jag ett nytt Rinkeby, efter att ha arbetet här i 50 år, sa Gunilla Lundgren.

Seluah Alsaati höll inte med. Hon skriver inte främst för andra ska förstå den plats hon växte upp på.  

– Om andra också läser kommer jag att bli jätteglad, men jag skriver för dem som är som jag. Det är de historierna jag vill få fram. Jag orkar inte vara den som hela tiden förklarar mig. Låt mig prata för dem, till dem och med dem.

Melody Farshin skriver också främst för att läsaren ska känna igen sig, inte få aha-upplevelser.

– Alla böcker jag läste när jag växte upp var sci-fi för mig. Jag kan inte relatera till att ha häst och ett lantställe. Jag kan inte relatera till att ha en fin relation med mormor. Min mormor fick aldrig visum för att komma hit.

Läs mer:

Nyhetsbyrån Järva
P4 Stockholm

Gålöstiftelsen ger stöd till Nobel i Rinkeby och Tensta

Sedan 2020 är Textpiloterna samarbetspartner för Nobel i Rinkeby och Tensta. Vi är mycket glada över att Gålöstiftelsen ger stöd till årets verksamhet. Dessutom ger Kungliga Patriotiska Sällskapet stöd till att digitalisera material från tidigare år och bygga upp ett digitalt arkiv.

Sedan 1988 har barn i stadsdelen Rinkeby arbetat med Nobelpriset och särskilt litteraturpristagaren. Under drygt 30 år har många av pristagarna besökt Rinkeby bibliotek och tagit emot barnens hyllningar. Sedan 2019 ingår även stadsdelen Tensta.

I år firar stadsdelen Rinkeby 50 år, och Gunilla Lundgren firar lika många år som författare verksam i Rinkeby. Hon är en av initiativtagarna till Nobel i Rinkeby och driver arbetet vidare tillsammans med Annelie Drewsen. I år kommer barn från Enbacksskolan i Tensta samt Kvarnbyskolan och Askebyskolan i Rinkeby att arbeta med Alfred Nobel, Nobelpriset och litteraturpristagaren.

Textpiloterna vill bidra till att Nobel i Rinkeby och Tensta lever vidare genom att söka ekonomiskt stöd samt genom att dokumentera och sprida erfarenheter från projektet. Till årets genomförande har Textpiloterna beviljats medel från Gålöstiftelsen och Kungliga Patriotiska Sällskapet.

Läs mer om Nobel i Rinkeby och Tensta på: www.nobelirinkeby.se

Järva i litteraturen – platsens betydelse i fiktion för barn och ungdomar

Den 9 september arrangerar Svenska barnboksinstitutet i samarbete med Textpiloterna en programkväll om platsens betydelse i fiktionen. Föranmälan krävs.

Den 9 september arrangeras programmet ”Järva i litteraturen: platsens betydelse i
fiktion för barn och ungdomar”. Programmet ges i anslutning till de barnlitterära
vandringar som genomförts under våren och hösten. Medverkar gör vandringsledare Maria Nikolajeva och författarna Gunilla Lundgren, Melody Farshin och Seluah Alsaati. Moderator är Katarina Lycken Rüter, gymnasielärare i svenska och ordförande i Textpiloterna.

Tid: Programmet börjar kl. 17.00 och slutar kl. 18.00. Lättare förtäring serveras från
kl. 16.30.
Plats: Järva Folkets Park, Eggeby gård.

Anmälan senast 2 september till textpiloterna@gmail.com.
Begränsat antal platser. Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Arrangeras av Svenska barnboksinstitutet i samarbete med Textpiloterna. Ges med stöd från Stockholms stad.

När barn läsfrämjar själva – en inspirationsrapport

Vårt läsfrämjarpris Läsplogen fick in så många roliga, smarta och kreativa idéer att vi har sammanställt en inspirationsrapport om barns eget läsfrämjande. Rapporten riktar sig till alla som arbetar med barn och läsning.

Framsidan till rapporten om Läsplogen 2021.

Ur rapporten:
• Elever i årskurs 5 läser för yngre elever: ”Vi fick applåder efter varje lässtund …”
• Utställning om favoritböckerna i skolbiblioteket: ”Vi skötte om utställningen i fyra veckor.”
• Pojkarna som blev poesipiloter: ”Det känns som att vi har blivit förebilder!”
• Utebibliotek, egen sång och bokdans för hela skolan
• Böckerna och författarna som barnen själva lyfter fram

Vad vinner vi på att låta eleverna bli läsfrämjare?
– I media talas det ofta om bristen på läsning, här lyfts i stället läsningen fram – och det behövs! Barn och ungdomar vet kanske bäst vad de behöver för att läsa mer? Deras erfarenheter av sitt och sina vänners liv ger dem insikter som vi vuxna kan ha svårt att tillägna oss, säger Cilla Dalén, skolbibliotekarie och initiativtagare till Läsplogen.

Klicka här för att läsa rapporten!